Sidor

lördag 5 maj 2012

SKOGSHUGGAREN

Mia nämnde i sitt inlägg i radion att vi ofta glömmer hur det ser ut i våra egna skogar.

Ja, de flesta av oss kanske inte alls har en aning om att vi inte har några riktiga skogar längre.
Som Mia sade:
Man ser ju att det står en massa träd där och man kallar det för ”skogen”. 

Pine plantation in Värmland, Sweden
I dag vore det kanske riktigare att kalla skogen för produktionsområde.
”I en produktionsmiljö är enhetlighet mycket viktigt.” 

Det skulle bara bli krångligt om träden hade olika längd och form och man skulle förlora jättemycket tid och pengar på det. 


Detsamma gäller äpplen och gurkor. Alla har samma form och storlek för att det är enklast så.

Eken, pilen, lönnen, boken.... gamla skogar var fulla med personligheter vars egenskaper man lärde känna. ”Trädens andar”.


Dem kan man i dag lära sig mer om på shamankursen, men där kanske man inte riktigt har kontakt med den fysiska verkligheten utanför kursgårdens närområde.
I alla fall så tänker man nog mer på mytologi och trumresor än på skogsbolag och avverkningsmaskiner.
Man kanske lär sig att ”prata med naturen” och ”vara snäll mot träden och myrorna”, men skogsbolagets chefer går tyvärr inte på sådana flummiga mjukiskurser!

Att folk på landet klagar över att det mest bara finns sterila virkesåkrar eller risiga slagfält behöver politiker inte bry sig om. 

De flesta väljare bor i städerna så det räcker att det finns litet gammelskog kvar i deras egna parker och  strövområden för att de ska tro att all skog ser ut så överallt i hela Sverige.
Ja, det tror man ju att det finns, så klart!

Sedan fokuserar man naturintresset på sådant, som finns i andra länder, rädda regnskogen osv. eller naturprogram med vackra filmer och budskap om att man ska vara i sitt hjärta.
Don´t be afraid... just be in your heart! Puss och kram!

Lake Björklången in Värmland, Sweden
Det går fint att göra vackra naturprogram i en skogsplantering också, det är bara att vända kameran åt rätt håll och fånga några lövträd vid det blanka vattnet just när solen går ner under bulliga moln.
Sedan kan man lägga på någon fin musik eller fågelkvitter.


Det skulle nog till och med jag kunna klara av.

Och om det fortfarande finns 2% gammelskog kvar... ja, då kan man ju packa in kamerautrustningen i bilen och åka precis just dit.
Om sedan städernas befolkning ser filmerna så tänker de naturligtvis att Sveriges skogar ser ut så. Överallt!

Klart att fåglarna finns kvar! Jag har ju hört dem på TV!
Den vackra naturfilmen kan man ha med sig i fickan när man åker tunnelbana. Och lyssna på fågelkvitter i ett headset med grym studiokvalitet och stereo.

Att skogarna var riktiga skogar...det trodde jag också!

Tills jag började undra varför skogen såg så konstig ut på landet. 
Varför stod alla träd i raka rader?
Så var det inte utanför Stockholm, där som jag hade brukat vara ”ute i skogen”!
Och så såg det inte heller ut i Robin Hood-filmerna.

Detta med trädplantager är inget som man spontant förstår när man bor i en storstad. 

De flesta har troligen aldrig tänkt på saken. Fast regnskogarna har man ju hört talas om!

Om man bor i Stockholm, Malmö, Köpenhamn... så måste man använda sin semester på bästa sätt, med så snabb och effektiv avkoppling som möjligt. Man åker till Thailand eller till något annat paradis där man kan dyka och fotografera fiskar. Eller så...

Här i Värmland verkar det mest vara folk från Danmark, Tyskland och Holland, som köper små hus i ”skogen” eller turistar på annat sätt. Många kommer i husbil. 

Jag tror att de kommer för att de tror att det finns riktig skog här.

Om man bara har ett område med lövträd just runt huset så kanske man inte behöver bry sig om den övriga skogen. Man odlar sina egna blommor och buskar i sin egen lilla glänta, som man har köpt.

En stor campingplats med ett hav av permanent uppsatta husvagnar och hustält finns för dem, som vill vara ”nära naturen” och ”leva enkelt” bredvid korvkiosken. 

Det är knappast någon som tältar inne i granplanteringen.

Från den stranden, vid campingen, har man en fin utsikt över skogarna, som faktiskt är väldigt vackra på avstånd. 
Runt sjöar kan det vara fint. Jag tror att maskinerna inte får köra ända fram till stränderna. 

Lake Björklången in Värmland, Sweden
 Om man inte åker dit och tittar noga, så tror man att det är sagornas milsvida skogar med älvor, troll,   fäbodstintor, fioler, näverlurar och sägner från fornstora da´r.

  
Den som har gått en kurs i nordisk shamanism kan ju också slänga några runor på marken och fantisera om Oden, Tor, Freja och Yggdrasil. 

Och om någon gillar gammal fiolmusik så finns det nog i ens färgglada iPhone av senaste modell.



Det finns också en massa kulturställen, som tar emot gäster i en gammal miljö. 


Det är gamla gårdar där man har bevarat den gamla stilen.
 

I den här debatten om skogsskövlingen så finns ett uttryck, som är missvisande, men som används för att man alltid har sagt så.
Ingen tänker på att det egentligen är fel, men folk i de stora städerna kan lätt tro att det är riktigt. Även de, som bor mitt i ett avverkningsområde säger att man hugger ner skogen.


Om jag nu är en kvinna, som bor mitt i Stockholm och inte har tittat in i någon större skog än Humlegården, då tror jag ju att man hugger ner skogen, när jag hör det.

Vad är det då för bild jag ser inom mig?
Jo, jag ser naturligtvis folk, som hugger ner träd.

Så bilden jag spontant ser inom mig är en massa karlar, som går omkring och hugger ner träd med yxor.

I min minnesbank har jag inget annat som kan bygga upp en annan bild, utom att jag förstår att man kanske kan använda en såg. 

Om jag försöker tänka den tanken så ser jag en karl som står där och sågar med en så´n där vanlig, rak såg, som jag har sett i järnaffären. 

Jo, om jag är intresserad så kanske jag funderar litet och kommer på att det finns något som heter motorsåg. 

Nä.... inte om jag är stadstjej, då vet jag ingenting om motorsågar.
De finns inte i de affärer, som jag har varit inne i på mina shoppingturer. Och om jag inte har någon pappa på landet så vet jag inte ens att de existerar.
I skolan hade jag heller inte någon undervisning i snickeri.

Och på baren och på jobbet snackar vi om barn, resor, smink och mode och inte om nå´n skog eller såg.

När jag hör att man ”hugger ner skogen” så låter det inte så farligt i mina stadsanpassade öron.
Det är väl bara naturligt att folk jobbar i skogen, gräver, jagar, fiskar och odlar.

Hugga skog, hugga ved?
Det har väl folk alltid gjort?
So what?


Gulligt att det finns folk, som är naturliga och jobbar ute i naturen, ute i skogen!
Det låter ju bara bra. Det är tradition! Och nyttigt med frisk luft!

Och det ger ju arbete åt en massa folk också och det måste ju ta lång tid att hugga ner ett stort träd. 


Nej! Man hugger inte ner våra skogar.
Man sågar ner dem!
Och inte alls med någon liten motorsåg i ena handen!
Man har jättestora skogsmaskiner. 

Och med en sådan maskin kan man plocka träd i samma fart som vi andra plockar lingon, blåbär och blommor.


Maskinen ser ut som en traktor, men den har en jättestor, lång griparm och längst fram på den armen sitter en stor klo av järn tillsammans med en såg.

Maskinen griper tag i stammen och håller fast trädet och sågar av det.
Det avsågade trädet dras snabbt genom järnklon så att alla grenar lossnar och den nakna stammen sågas av i bitar, stockar, som läggs i en hög.


Det tar 20 sekunder att plocka en gran!

Om vi skulle säga att det tar en minut att plocka en gran så blev det 60 träd i timmen. Och på tio timmar skulle det bli 600 träd.
På 20 timmar blir det 1.200 träd.
Ja, det bör bli ungefär 1.500 träd, som en enda maskin plockar på ett dygn.
Men nu har jag möjligen räknat i underkant så det skulle kanske kunna vara 3.000.


Enligt Riksskogstaxeringen var 942 000 ha föremål för avverkning under 2010:


Jamen, man kör väl inte dygnet runt?
Jo, maskinen är så dyr att man ofta måste använda den dygnet runt för att det ska ”betala sig”.
Det kan också vara vanskligt att lämna maskinen i skogen eftersom det finns tjuvar, som far omkring i plantagen och tar det som går att ta.

Den, som kör skogsmaskinen är inte någon friskus som vandrar omkring i den rena luften och hugger och får starka muskler och rosiga kinder.

Nej, han sitter instängd i maskinen hela tiden och förarhytten... ja, det är som att sitta i en datamaskin. Där är fullt med GPS, datorer, signaler och strålning och många skogsarbetare har blivit sjuka av det. 
Han har en dataskärm där han ser vilka träd han ska ta.
Även folk, som bor i hus i skogen, kan bli sjuka och må illa av signalerna från maskinerna, när de kommer tillräckligt nära.


Maskinen väger många ton och kan inte åka på marken utan att krossa allt med sina stora, breda larvfötter och det blir djupa spår, som diken.
Han blir ju tvungen att ta de träd han passerar eftersom han nu ändå har krossat deras rötter.


Med hjälp av monokultur, där träden står i täta, raka rader,  kan alltså en enda människa plocka 3.000 granar på ett dygn.

En annan sak: maskinens funktioner styrs med hydraulik och det betyder att det är olja, som finns i en massa slangar och den har ett väldigt högt tryck.
Om det går hål på en sådan slang så sprutar oljan ut som en fontän över marken.
Tror att det finns både mineralolja och miljöanpassad olja, men jag vet inte vilken de använder.

För djuren i skogen måste ju detta vara samma sak, som det skulle vara för oss om det, från en okänd värld, kom tio meter höga monster med lysande ögon och stora klor och bara krossade våra hus.

Inte alls för att de var elaka eller så...

De kanske egentligen var jättesnälla, eller i alla fall så uppfattade de nog sig själva som goda och fredliga...

Det var bara det att de var ”beroende av ekonomisk tillväxt” . 






 Skogsindustrijätten Stora Enso investerar cirka 1,6 miljarder euro, omkring 14 miljarder kronor, i ett nytt kartong- och massabruk i staden Beihai i Guangxi i södra Kina.
http://www.dn.se/ekonomi/stora-enso-storsatsar-pa-kinafabrik


Föreningen Skydda Skogen bildades 2009 av skogsengagerade från hela landet, med anledning av det kritiska läget för skogen och hotet mot den biologiska mångfalden. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar